Jag har förmånen att kunna ta cykeln till jobbet nuförtiden och susar förbi många vackra vyer varje dag. Denna morgon stannade jag av någon anledning till för att ta en bild fast jag vet att det aldrig blir lika vackert på bild som i verkligheten. Hur ska man konservera känslor och upplevelser som känns så flyktiga och starkt knutna till här och nu?
